måndag, mars 30

Patetiska, lallande backslicks-tomtar

Läs detta och skratta tills du ligger på golvet och vrider dig i kramp (det gjorde jag). Bland Slicks gelikar kallas bolaget Accidenture - de levererar för sällan, för trasigt och för dyrt. Bortsett från papper, de är enligt uppgift ena jäklar på att producera tiotusentals sidor av styltig dokumentation som ingen orkar läsa om projekt ingen startat som handlar om applikationer ingen vill ha (*host* Försäkringskassan *host*).

Sån tur då, att de är så intelligenta och i allmänhet förment bättre än den övriga befolkningen. Idioter.

I'm back, like junkie smack*

Liten, förvirrad och i självsvängning är jag tillbaka i Sverige. Mailkorgen bågnar och jag kan inte se golvet för all smutstvätt, taxfree-sprit och slalompjäxor så kommentarer om Wanja (inte värre än övriga patetiskt skenheliga sossar som hytter åt den giriga högern med ena handen och har den andra djupt nerkörd i skattegodisskålen), anekdoter från de schweiziska after ski-barerna (en strippstång! en skitfull Slick!) och övrigt mer eller mindre intressant får vänta ett par dagar, men en sak måste jag kommentera redan nu:

Malena Ernman.


För i helvete. Er kan man ju inte lämna ensamma en sekund.



* ja. Jag stal konceptet från något gammalt Prankmonkey-inlägg. So sue me.

fredag, mars 13

So long, suckers!


Någon gång i natt drar jag på semester. Först en vecka på stället på bilden (rent tekniskt är det konferens jag ska på. Men när konfererandet sker pool side med en betande giraff bakom ryggen känns det rätt glassigt ändå), och sedan en veckas skidåkning i alperna. Jag tar sällan semester mer än ett par dagar i sträck - så när jag väl gör det, gör jag det ordentligt.

Jag skulle kunna mobilblogga åtminstone under den andra veckan, men den här bloggen är inte en daglig uppdatering av Slicks liv. Bloggen finns för att jag ska kunna ventilera irritationsmoment - och helt ärligt, hur irriterande kan det bli? Inte särskilt, va.

Förutsatt att inget oförutsett händer och folk visar sig vara lika korkade i Schweiz och Sydafrika som de är här är jag tillbaka i bloggosfären om två veckor alltså. Det är upp till er att hålla ställningarna nu! Om jag kommer hem och ser Åke Green, Linda Rosing eller Sverigedemokraterna på löpsedlarna blir det smisk.

torsdag, mars 12

No pain, no gain

Om bara ett par dagar tar Slick semester. Först en veckas konferens på varmare breddgrader omedelbart följt av jägermeister och puderpumpning i alperna. Då varken ett duschskjul på savannen eller ett litet badrum på ett schweiziskt alphotell är ställen där jag vill stå med ett ben över huvudet och försöka komma åt bestämde jag mig för att vara lite förtänksam och vaxa hela rasket före avresan (att bara strunta i underhållet hade varit optimalt - om inte för att utväxt kliar. Som skägg på utväxt. Fast på ett mycket sämre ställe att ha klåda på). Igår var det dags.

Exakt vad som pågick i mitt huvud när jag bestämde mig för att låta en bastant matrona med underarmar som Karl-Alfred på full-on-spenatrus hälla hett vax på mina mjukdelar för att sedan våldsamt slita bort det kan vi låta vara osagt. Jag är blond, det räcker så.

Jag kan också meddela att det här brazilian-köret är mer utlämnande än att gå till gynekologen. Där får man i alla fall ligga still, om än med benen i vädret. Här var det ställningsbyten på löpande band - "om du böjer knät hit och lägger foten dit och så armen här så kan jag komma åt där" - det var som horisontal-Twister, fast mer smärtsamt. Hon hällde vax på ställen där jag, som hade femma i biologi, inte var medveten om att hår kunde växa. Alls.

Så den bastanta kvinnan smetade och ryckte, Slick bet ihop och följde den strida strömmen av positionsinstruktioner och ritsch-ratsch filibombom var det klart. Promenaden hem förrättades... bredbent. Som en krabba. Aldrig har uttrycket "lida pin för att bli fin" haft en så tydlig innebörd.

Det är det jag inte gjort jag kommer ångra på min dödsbädd - en ner, några tusen upplevelser kvar.

onsdag, mars 11

P0wned, n00bz!




Mitt i brinnande TPB-rättegång börjar det så sakteliga byggas upp ett buzz kring det jag och alla andra utom Antipiratbyrån visste skulle komma:


Helt anonymiserad fildelning. Samma teknik i grunden som vanlig torrenttjosan, men med lite annorlunda delningsstruktur som gör att det är omöjligt att se vad som flyttas från vem och till vem.


Moraliska och etiska åsikter satta åt sidan är ju detta bara ännu ett bevis på det uppenbart futila i att försöka begränsa fildelning medelst juridiska åtgärder. Antipiratbyrån kommer alltid vara ett steg efter, datanördarna alltid ett steg före. Det är ett faktum, oavsett vad man tycker om det. Henrik Pontén försöker förgäves täppa till ett hål i taget, men precis som för Scrat i Ice Age spricker bara ett nytt upp och sprutar slask i ögonen på honom. Stäng ner Pirate Bay, fine, det gör ingen som helst skillnad i praktiken - förutom att det begås justitiemord förstås, vilket garanterat kommer bita de ansvariga där bak förr eller senare. Det ser jag fram emot.

tisdag, mars 10

And they keep on coming...

Jesustomtarna slår till igen. Och Slick blir såklart irriterad igen. Jag har inget emot människor som tror på gud, men tron tycks onekligen gå hand i hand med resonemang som är helt uppåt väggarna. Vad är det här för inskränkt fjanteri? Vad är det med religion som gör att troende tycks oförmögna att tänka varvet runt? KD vill införa "barnbonus" på 10 lax till de som skaffar barn. Enligt Anders Sällström för att samhället måste ge signalen "vi behöver fler barn". Du, Anders? Jorden är sjukt överbefolkad. Är det något vi, som global ras, inte behöver är det fler barn. Det faktum att vi är tvungna att använda övergödning och nästintill permanent utarmning av jordens resurser för att kunna producera tillräckligt med föda åt befolkningen betyder att vi är. för. många.

Men KD menar ju inte globalt sett, såklart. KD menar här i Sverige. Här behövs det fler barn. Då kan man ju tycka att det vore smart att slå två flugor i en smäll där och subventionera, säg, adoptioner från utlandet? Fler svenska barn och det utan att lägga sten på överbefolkningsbörda. Men det är inte ok för KD. KD vill ha fler svenskfödda barn. Det är den enda slutsats som går att dra, och den är riktigt obehaglig.

Vi lever i en global värld. Två av mina tre bästa vänner bor i andra delar av världen och jag pratar oftare med dem än med många vänner i Sverige. Harald i Herrljunga konsumerar samma TV-serier som Burt i Washington och Juan i Rio de Janeiro. Vi äter asiatisk sushi till lunch och libanesisk meze till middag medan Lilla Duktigs lillasyster käkar svenska köttbullar i Tokyo. När Polen fattar beslut om fiskekvoter påverkar det killarna som står och metar vid Pite havsbad. Stort och smått hör ihop på en global skala - utom hos svenska politiker då. De gör high-five och tycker de är jävligt "intörnasjönal" när de dragit en bira med en representant från norska folketinget.

Att KD på allvar menar att det är en bra idé att aktivt stimulera lokalt barnafödande samtidigt som en global överbefolkning gör att människor svälter ihjäl i samma takt som djurliv utrotas och skogar skövlas för att göra plats för åkermark, det är bara hejdundrande inskränkt, outbildat, bakåsträvande och skygglappsförsett. Kort sagt - vad man kan vänta sig av ett gäng lallande Jesustomtar. Igen.

fredag, mars 6

Jag visste väl det



I knew it! Hyckleri - ditt namn är religion. Med ena handen vägrar man abort till en nioåring som blivit gravid av en våldtäkt, och med den andra drar man en redig handtralla till skrevbilder av en rysk fjortonåring.
Samtidigt hävdar man att ens moraliska rättesnöre är starkare än den ateistiska befolkningen. Osmakligt. Arrogant. Kort sagt - religiöst.

Självinsikt är inte alltid välkommet

Konversation mellan Slick och kollega, så här en fredagseftermiddag:

K(ollega): Om du blir mätt på shopping är jag och AW-ar någonstans runt Stureplan fram till sju, bara att joina upp.
S(lick): Nej! Jag har lovat mig själv att inte lägga pengar på sprit i helgen. Bara den viktigaste shoppingen, basta!
S: ...
S: Vi ses på Stureplan alltså.

*Slick känner sig själv, och blir lite trött *

torsdag, mars 5

Om att "belysa problemen"

30+ skriver delvis om något jag irriterat mig på ett bra tag - välmående medelklassmänniskors svaghet för att "belysa problem". Som om det skulle göra varken till eller från för någon, någonsin. Dagligen förundras jag över hur många av mina facebook-vänner som går med i diverse fullständigt värdelösa grupper i stil med "Stoppa djursexet nu!". Vad, exakt, tror ni ska hända? Att alla som ligger med djur ska sluta för att ni gått med i en grupp? Att regeringen ska tänka att "god dammit, 2 500 pers i en fejangrupp! Nu är det bäst vi lagstiftar illa kvickt här innan det blir revolution!"?

Sanningen är ju den att ni är bara lata, men fixar inte att stå för det. Patetiskt. Ni vill att andra ska se er stå upp mot pederaster, tidelag och hedersmord men är för bekväma för att faktiskt försöka göra något åt det, på riktigt. Istället vill ni plocka hem karmapoäng och kunna skryta för era vänner att "jag har minsann engagerat mig i kampen mot pedofili jag" utan att anstränga er - enkelt då att gå med i en FB-grupp eller, om ni bor i USA, delta i en välgörenhetsmiddag som är till för att, återigen, "belysa problemet" med att lilla Hanna får ovälkommet besök av pappa sent på natten.

Tanken är att någon annan, ospecificerat vem, sen ska lösa problemet nu när ni så duktigt belyst det. Så kan ni sätta er framför Den Rätte För Rosing med en ostbågepåse på magen med gott samvete - ni är ju med i FB-gruppen. Hanna får fortfarande besök av pappa på natten men nu är ju i alla fall många fler medvetna om det. Det är ju det viktigaste!

Att sedan "någon annan" inte existerar och Hanna aldrig kommer komma ur sitt helvete, det är ju inte ditt problem. Du har gjort ditt.

Jag står inte på lur bakom Hannas sovrumsdörr med ett baseballträ i natt (även om jag säkerligen skulle om jag visste var Hanna bodde), men jag är i alla fall inte med i en ytlig, lättköpt, värdelös och rätt osmaklig Facebook-grupp för att stoppa det. Vill du inte engagera dig, fine, men var då åtminstone så rakryggad att du står för det. Tönt.

tisdag, mars 3

Who's house? Jons house!


En god vän till Slick har en liten egenhet - han gillar att sätta sitt bomärke på tjejer han dejtar. Det är inte så illa som man kan tro, vi snackar inte lassofällning och brännmärkning här, men killen drivs onekligen av ett behov av att märka upp var han för tillfället håller till. Således brukade han övertala flickvännerna att under trimningen av den lägre frisyren helt sonika forma fram ett snyggt J. J som i Jon var här. Eller möjligen Jons leksak, hands off.

Lite gulligt, tyckte tjejerna och gick glatt tillmötes. Jag gissar att de såg det som ett steg på väg till en-egen-tandborste-i-badrummet, inte lika allvarligt men ändå en sorts trolovning på sitt eget skeva lilla vis. Jon själv var helnöjd, som hos många killar satt "min-min-min"-beteendet kvar sen sandlådan och här blev behovet uppfyllt utan att för den skull vara så permanent och långsiktigt som, säg, en tatuering. Sen var det väl en trygghetsgrej också kan jag tänka. Skönt att känna igen sig i omgivningarna, liksom.

Jons liv var rätt sweet, alltså - tills den dag hans nyfriserade flickvän vandrar in i duschrummet efter avslutat gympass och golvas av anblicken av ett redigt J i skrevet på en okänd tjej, som tittar precis lika chockerat på flickvännens identiska nederfrilla. Femton avklippta sidenslipsar och två dumpningar senare står nu Jon ensam utan vare sig flickvän 1, flickvän 2 eller ett endaste litet J format av kvinnligt könshår. Sensmoral:

Använd ALDRIG samma bomärke för familjevillan som för övernattningslägenheten.

måndag, mars 2

Jag är inte klar med islamfobikossan än

Här är en lysande sammanfattning, om man inte orkar läsa hela inlägget nedan. Kort sagt - tanten är ett nöt.

Tröttsamt

Kristna amerikaner från mellanvästern. Ett sällsamt släkte. Ängsliga, överlag löjligt korkade, pinsamt politiskt korrekta och beväpnade med en passivt aggressiv vänlighet som tenderar att få mig att gripa efter närmaste basebollträ så fort de öppnar käften. Nu - detta. Först och främst, om kvinnan börjar höra muslimsk PR från flera leksaker kanske det inte är leksakstillverkarna hon ska gnälla på. Bättre resultat torde uppnås genom att reklamera den senaste batchen lyckopiller.

Dessutom - vad, exakt, är det som kan hända om en entalsåring får höra frasen "Islam är ljuset" en fyra-fem (eller femhundra för den delen) gånger? Extremism? Terrorism? Eller - det värsta av de värsta - ungen kanske blir troende muslim. Ve och fasa! Jag köper inte argumentet om hjärntvätt av små barn - det är i så fall exakt samma hjärntvätt hon utsätts för av

- sin föräldrar. Men de har ju "rätt" till det, så det är ju ok. Eller?
- reklamen på TV. Men den hyllar ju kapitalism och "american values" så då är det ok. Eller?

Det är just det som är så vidrigt skevt med den här mammans beteende. Det enda hon lär sin unge nu är att religioner utanför hennes egen (som definitivt inte är hennes dotters, vid åtta års ålder kan man inte välja religion själv) är oacceptabla och farliga för små barn. Det är ju helt sinnessjukt korkat och inskränkt, särskilt när man betänker att islam har mer gemensamt med kristendomen än judendomen har (alla tre är för övrigt ordentligt ute och cyklar, men det har behandlats i andra inlägg). Samma gud, erkänner Jesus, samma gamla testamente... är det bara jag som tycker det lyser IDIOT i pannan på den här kärringen? Nu ska hon sätta sig och "lyssna på alla mina barns leksaker för att vara säker på att de inte säger något konstigt". Och denna kvinnas värderingar ska föras vidare till hennes barn, som ska föra de vidare till sina barn... Fick jag bestämma skulle det här strypas i sin linda. Off with her head!

EDIT: Nä. Jag är inte klar. Jag är fortfarande upprörd. Lyssnar man ordentligt på vad dockan snackar om är det ju för fasen inte ens artikulerat. MÖJLIGEN säger dockan "islam is the light". Eller "turn on the light". Eller vad fan som helst. Klart står det i alla fall att det inte är frågan om "pro-islamistisk propaganda", åtminstone för alla oss som inte tycker att ohörbara ljudsnuttar eller en svartvit halsduk (ju mer jag söker desto mer hittar jag. Jag börjar bli rädd på riktigt här) är det mest effektiva sättet att bedriva global jihad på. Men vad vet vi. Enligt den kristna USA-högern heter ju alla som inte fullt ut tror på Jesus och kapitalism Mohammad.