torsdag, maj 28

Men för i helvette

Tingsrätten - det är fanimig en regelrätt vendetta nu. Jag hatar dem med elden hos tusen solar. Kolla in detta: Det är lägenhetsbråk. En kille attackerar sin tjej med kniv. Hennes hund gör det hundar brukar och attackerar killen där det känns som mest - vilket får honom ännu argare och han hugger sin tjej i huvudet (!) med kniven.

Det verkar väl solklart? Nej. Inte för tingsrätten, denna motbjudande pöl av senildement gubbslem. De menar att eftersom det gör ont att bli biten i pungen är det inte så konstigt att killen hugger sin tjej i huvudet. Således ger de killen strafflindring! Han får ett lättare straff för att de tycker synd om honom!

Kan någon förklara för mig var någonstans det står att straffet ska bli mildare för att man har ont i kuken? I min bok är det aldrig någonsin ok att hugga sin flickvän i huvudet, oavsett vad hennes hund gjort dig. Men det är väl någonstans så att män ömmar särskilt för just scrotum-skador. Det hänger ju där utsatt och dant det lilla paketet så att män kan känna enorm sympati för en kille som haft en rottweiler hängande i pungen är inte så konstigt. Det som däremot är uppåt väggarna är när ett gäng gubbar helt ostört kan låta sympatikänslorna väga in när straffsatser ska sättas - vågar jag gissa att majoriteten av just denna tingsrätt var män? Såklart jag vågar. Inte fan skulle en kvinnlig majoritet sänka straffsatsen för ett as som huggit sin tjej i huvudet - oavsett hur många hundar som attackerat honom.

Tingsrätten - oh, it's on, era värdelösa bakåtsträvare! Från och med nu gör jag en Cato:

För övrigt anser jag att tingsrätten bör förstöras.

tisdag, maj 26

Nerslag i verkligheten

För en tid sedan ringde det oväntat på Slicks dörr, en helt vanligt tisdagkväll, mitt i livet. I normala fall är det ju läge att bli ordentligt misstänksam (jehovas! tv-pejlare!) och min första impuls var att öppna dörren helnäck med en flaska Explorer i näven och en partytuta i käften (förvirra dem!) men eftersom jag
a) inte hade fulsprit hemma,
b) inte varit på barnkalas på mycket, mycket länge och framförallt
c) är ännu-inte-helt-lastgammal tjej och således får helt andra reaktioner på egen nakenhet än den genomsnittlige dörrklockeblottaren
valde jag att öppna fullt påklädd på Svensson-vis. Såhär i efterhand inte helt genomtänkt.

Utanför stod två nissar som, visade det sig snart, var utsända på uppdrag av avgående bostadsrättsföreningsstyrelse (säg det tio gånger i rad! På fyllen!) för att hitta nya ledamöter. Jag blev helt enkelt guilt-trippad in i styrelsen - tillsammans med löften om att det första som skulle göras var att höja arvodet till styrelsen (ka-ching). Trots futila försök att smita undan (vem vill ha in en ledamot som inte ens kommer på årsmötet, tänkte Slick och stannade hemma) blev jag invald och igår var det dags för denna juvel av frustration, viktigpettrar och sila-mygg-svälja-kameler-mentalitet: styrelsemöte i bostadsrättföreningen.

Deltagande:
Alfa-hannen. Har suttit i styrelsen sedan garaget användes för att hysa hästdragna droskor. Kan allt. Oerhört hjälpsam - så länge du gör exakt som han alltid gjort och aldrig någonsin säger emot.

Musen. Förskrämd liten flicka i 20-nånting-åldern. Helt renons på självkänsla och oförmögen att prata högre än en viskning. Livrädd för alla former av ansvar som innebär att ta kontakt med någon annan människa. Oklart vad fan hon gör i styrelsen.

KlimakterieKossan: Mötets stora behållning. Har inga som helst insikter om hur saker och ting fungerar utanför hennes egen hem-o-jobb-sfär. Jobbar med något kreativt och har en enormt avslappnad inställning till jobbiga ord som integritet, sekretess och "styrelsens ansvar".
Till det ett gäng mer eller mindre sköna lirare - och så Slick.

Efter 45 (!) minuters diskussion om hur vi skulle följa upp ärenden (excel? en lista? på mailen? rista in to-do-listan i husgrunden?) diskuterades lite mer känsliga ämnen - medlemmar som var sena med månadsbetalningen, problem med spring på gården av obehöriga osv. Det var nu KlimakterieKossan formtoppade. "De är knarkare allihop! Ring polisen!" hojtade hon glatt. När Slick försiktigt påpekade att det knappast gick att ringa polisen hit och dit utan att ha någon form av bevis kom mothugget "Bevis! Det är ju bara att TITTA på dem!"

Mot såna argument biter ingen logik, och när de dessutom följdes upp med totalsågning av begreppet "styrelsens representant" ("vaddå tänka på vad jag säger om mina grannar? trams!") valde jag att erkänna mig besegrad. På kulturtanter fastnar intet.

Kanske diskuteras arvodena nästa möte?

fredag, maj 22

Idiotmaffian talar - och Slick kräks litegrann i munnen

Tingsrätten, detta ymnighetshorn av dumdrygt lallande, mentalt utmanade låglandstomtar, har slagit till igen. I Örebro denna gång - staden fylld av inskränkta förra-seklet-åsikter lika illaluktande och kletiga som dyngan som skyfflas runt på gårdarna utanför centrum. Här tar hyresvärdarna ut dubbelhyra av invandrarfamiljer med argumenten att de har fler barn, och därför gör av med resurser typ vatten och el snabbare. Solklar SD-argumentation ser den någorlunde normalbegåvade direkt - att gömma de fula "dom där"-åsikterna bakom på ytan förnuftigt logiska argument. Men vad gör tingsrätten? De håller med! Det är inte diskriminering, eftersom diskriminering enbart kan rikta sig mot en folkgrupp - och flyktingar är ingen folkgrupp. Tycker tingsrätten i Örebro, då.

Det är ju väldigt praktiskt att de kan gömma sig bakom den gamla diskrimineringslagen som enbart listade etnisk tillhörighet som skäl för diskriminering - men jag hävdar att om tingsrätten nu kan köra fylleslalom i lagboken och döma lite hur de vill under andra omständigheter (våldtäktsmål, någon?) finns ingen som helst anledning att bli paragrafryttare nu. Det tycker säkerligen inte nämndemännen i Örebro Tingsrätt heller - de var nog mest glada över att de lyckades hitta en laglucka att klämma rasistspäcket genom. I annat fall hade de kanske bara haft de faktiska anledningarna till att de dömde som de gjorde att luta sig på - de åsikter de säkerligen delar med hyresvärden som stod åtalad och som sa det bäst själv:

- De bor väl på ett annat sätt i länderna de kommer ifrån. En skattebetalare (sic!) tar hand om sina skador själva när de flyttar. Flyktingar har inte några pengar.

Vad vi pratar om här är alltså en värd som någon gång fått renovera lite mer än vanligt efter att ha haft en invandrad storfamilj som hyresgäster. Nu tar han ut dubbelt så mycket i hyra om du heter Mohammad jämfört med om du heter Svensson, för säkerhets skull. Är det inte diskriminering så vet jag inte riktigt vad som är det - jäkla tur för oss att tingsrätten vet, då.

Du, representant för den svenska öppna smygrasismen. Du, som minst två gånger om dagen yttrar meningen "Det vet man väl hur såna där fifflar/tänker/bor/stjäl." Du, som på allvar tror att det är en kosovoalbansk tradition att odla potatis i parketten. Flytta till Örebro - där bor dina meningsfränder. Som en bonus slipper vi andra dessutom få vår luft förpestad av dina unket doftande åsikter.

tisdag, maj 19

B1 och B2 does Göteborg

Slick och EkonomiChefen kom iväg till slut - och det blev, som väntat, en episk helg i Sveriges västraste storstad. Scenario:

Klockan är efter midnatt och det är fullt ös på nattklubben Push. Vår värd Linné-stekarn står vid baren och snurrar upp en 20-nånting brud, och själva glider vi runt och minglar med lokalbefolkningen (Mickey Dee från Motörhead! Stort - men karln själv är förvånansvärt kort. Distinkta associationer till Cousin It från Addams Family, kan vi säga).

En kärlekskrank lokal förmåga envisas med att inte alls fatta vinken utan istället följa efter B1 och B2 (Blondin1 och Blondin2, Slick och EkonomiChefen) som en lydig geisha, tre steg bakom hela kvällen. Någon gång efter tvårycket tycker människan av outgrundlig anledning att det är dags att göra den stora, slutgiltiga framstöten.

L(okala förmågan): Jag ska gå hem nu. Kan du inte följa med mig?
S(lick): Nä du. Jag ska gå hem med EkonomiChefen.
L: Men EkonomiChefen får också följa med... (nudge nudge, wink wink)

Här någonstans tänds full-i-fan-lampan bakom både Slicks och EkonomiChefens pannben, och sen går det som det går...

E(konomiChefen): Då får du faktiskt hitta en karl till mig också!
L (nu helt inne på att här vankas det fanimig fyrkant! Score!): Ahmenvisst! Vem då?
S (odiskret pekande på Linné-stekarn, som nu är i uppenbar slutfas på sin egen plocka-tjej-drive borta i baren): Ser du killen därborta, i kavajen? Honom vill vi ha!

Varpå den lokala förmågan lullar dit, och frågar LinnéStekarn om han kunde vara så vänlig hänga på hem för att göra gemensam sak med de två blondinerna därborta i hörnet? LinnéStekarn tittar lite lätt förvirrat bort och ser Slick och EkonomiChefen upplösta i skrattparoxysmer, och inser läget - men avslöjar inget, utan tackar bara artigt nej. Tack, men nej.

Vi kan dra vissa slutsatser om vad den lokala förmågan kände i det här läget. Här har han, trots Kristus-fylla, dragit den kanske största vinstlott en snubbe kan på krogen - och nu ser han den försvinna framför ögonen på honom, enbart på grund av en motsträvig stekarkille som uppenbarligen aldrig någonsin behövt somna ensam efter utgång. Så nära är den lokala förmågan nu, men ändå så oerhört långt borta. Slutrepliken är obetalbar:

Lokala förmågan: Men kom igen då, snälla! För MIN skull!!

torsdag, maj 14

Som en skållad råtta tar sig Slick genom veckan


Solen skiner och Slick jobbar frenetiskt, i hopp om att komma iväg på road trip med tjejkompisen EkonomiChefen i helgen. Jag har nämligen skaffat mig en användbar kontakt på Sveriges baksida som lovat att när Slick anländer kommer det stå en buffé uppdukad av hugade singelmän, redo att visa mig och EkonomiChefen allt vad västkusten har att erbjuda vad gäller party.


"Smaka på Göteborg" har vi döpt konceptet till. Kan bli bra det här.


I väntan på redogörelser för exakt hur det går till när man gör bort sig i Göteborg kan jag meddela att jag hittat sidan som, misstänker jag, hängt ut familjefoton på de som skriver flitigast på familjeliv.se. De ser lika debila ut som jag misstänkte.

måndag, maj 11

En stilla undran

Med tanke på att de europeiska kungahusen, som en direkt effekt av kutymen att bara gifta sig med andra kungligheter, skrapat i botten på gentunnan i ganska många hundra år redan (man får inte öron som prins Charles utan häpnadsväckande krumbuktiga DNA-snurror) - är det inte lite extra oroväckande att Daniel och Victoria är så enormt lika? Som... syskon?

Jag trodde först att importen av en man från folket skulle vara ett välkommet tillskott till den utfiskade genpool vi tar våra blivande regenter från. Jag inser nu att Daniel har potential att upfylla epitetet "kusinen från landet" på så många fler sätt än jag trodde från början. Det är en inte helt välkommen insikt så här vid måndag lunch.

fredag, maj 8

Avdelning: Håll käft, sitt ner, gilla läget

Det är behå-bråk i Storbritannien och kommentarerna till artikeln visar att svenska kvinnor är precis lika gnälliga och orealistiska som de engelska. Det är "orättvist" att kvinnor med stor byst ska betala mer för sina behås än än de med två lingon på en bräda, tycker de. Det logiska argumentet att en gigantisk mormorsbehå som effektivt rymmer två medelsmå barn i vardera kupa givetvis kostar väsentligt mycket mer att tillverka än en liten trekantsbikini tycks inte spela någon roll. "Varför ska jag lida för att jag har stora bröst?" Jadu, stumpan... Varför ska klädföretag tvingas sälja kläder till lägre priser än de vill för att du är en bortskämd, lågintelligent kossa som tycks oförmögen att tänka längre fram än dit dina bröstvårtor slutar?

Någon "Vanessa"-bimbo citeras i bildtexten där hon drar jämförelser mellan tandvård - "Det är som att säga att man ska få gratis tandvård om man har raka tänder men att det kostar massor om man har sneda tänder". Jag kan bara dra slutsatsen att Vanessa aldrig varit hos tandläkaren - eftersom det ju är precis så. Dåliga tänder är dyrare. Stora bröst kostar mer. Kvinnor som blöder mycket gör av med fler tamponger varje månad - ska vi kanske inrätta en schablonkostnad för tamponger också, där all förbrukning över en viss nivå blir gratis så det blir "rättvist" för alla?

Världen är inte rättvis, har aldrig varit rättvis och kommer aldrig bli rättvis. Den ska inte vara rättvis heller - det är det kissnödiga "rättvisetänket" som gör att intelligenta barn hålls tillbaka i skolan för att alla ska gå fram i samma takt och det är "orättvist" att lämna halva klassen bakom sig. Dessutom är jag rätt övertygad om att när du, storbystade kvinna som gnäller över behåkostnader, står på krogen med tuttarna uppkörda under hakan för att få maximal uppmärksamhet från karlar gnäller du knappast över att det är så orättvist för de småbystade, hmm? Nä. Rättviseargumentet dras bara upp när du själv känner dig förfördelad. Hycklande tuttlisor. Sitt ner och håll käft.

Småfniss

Hehe. Professorn - telling it like it is.

onsdag, maj 6

Förbrukad existensrätt

Ett tillägg på min shit list - personer som är först upp mot väggen när revolutionen kommer:

Människor som skickar vidare kedjemail. Ja, jag talar om dig, kvinna mellan 25 och 55 som aldrig tänkt en originell tanke utöver vilken kärringpelargon du ska korsbefrukta med vilken. Du som bara vill "sprida lite glädje" med dina debila utskick om vänskap och kärlek mellan kvinnor, bilder på kattungar och filosoferande kring Livet, Kärleken och Döden med visdomen och djupheten hos ett gratulationskort. Du som är så urbota dum i huvudet att du skickar vidare dessa hjärncellsdödande, mailkorgsuppfyllande elektroniska fekaliedumpar "för säkerhets skull". Så du inte får otur i sju år.

Nästa gång du skickar ett till mig skall jag göra det till min personliga livsuppgift att se till att du får veta exakt vad extrem otur innebär - first hand.

Analytics - en ständig källa till glädje

Google Analytics, verktyget för att analysera trafik på bloggen, är något av det roligaste jag vet att lägga tio minuter på medan jag väntar på att databaserna på jobbet ska vakna. Topplistan över vilka ord som folk söker på för att komma till Slicks blogg är obetalbart roliga. Se här, topp tre:

3. använder kvinnor lårhöga läderstövlar (ja, Slick gör! Men ärligt, vem undrade? Och varför?)

2. humor fötter (wtf? ni är sjuka, sjuka människor.)

1. jailbait (flest sökningar, flest träffar, flest besök. Ni måste blivit besvikna när bloggen inte var skriven av en småslampig fjortis)

Vilka fler sökningar vill jag bli refererad från? Låt se...

Sjukt smart och rolig brud (egen PR är bästa PR)

Och ibland lite småhet också (när jag orkar anstränga mig)

Politikerförakt (måste jag tillstå att jag besitter)

Idominläppar (för att se till att jailbait-publiken kommer tillbaka)

Nu är det bara att luta sig tillbaka och vänta på det roliga.

tisdag, maj 5

Vad ska du bli när du blir stor? Jag ska bli hora!

Centerns ungdomsförbund föreslår att prostitution ska bli lagligt. Slick föreslår att ingen sätter sig emot.

Kvinnor och män har sålt sina kroppar för betalning sedan urminnes tider. Vi gör det fortfarande. Vi kommer alltid göra det. Vi gör det av olika anledningar - för att vi vill ha snabba pengar, för att vi tjänar bättre än vi skulle gjort i en "konventionell" karriär, för att vi trivs med att få en jäkla massa stock ( eller mus då) och inte minst som betalning för gåvor från våra äkta hälfter. Några gör det för att de är utnyttjade, trasiga och drogberoende. 50+-kvinnor åker till Gambia för att jufsa med långlemmade svarta män. Män i samma ålder importerar 25-åriga thailändska flickvänner. Sex säljer, helt enkelt.

För några år sen skallade feministropen "Kriminalisera torskarna!" högt över hustaken och det var ju just vad som hände. Försäljning av sex är fortfarande lagligt, det är bara köpet som är olagligt. Effekten uteblev inte, och blev den förväntade: de olagliga bordellerna i diverse sunkiga lägenheter runtom i förorterna gick ännu längre under jorden, fler fjortonåriga flickor importerades från Ryssland och hallicknätet drogs åt hårdare. Samhället fick ännu mindre insyn i vad som egentligen pågick i sexhandelsbranschen.

Jag är rätt övertygad om att även feministerna visste vartåt det barkade, men glatt valde att ignorera det. Vad femibruttorna var ute efter var inte att faktiskt lösa ett problem - problemet med prostituerade kvinnor som utnyttjades - utan att sända en signal. De gillar sånt, att sända signaler och att öka medvetenheten. De gillar inte att behöva ta tag i det smutsiga problemet och faktiskt alliera sig fullt ut med dessa utnyttjade, drogberoende, i flera fall knappt svensktalande kvinnor.

Slick däremot skiter rätt högaktningsfullt i vilka signaler som sänds hit eller dit. Jag skulle hellre lösa problemet - så vad sägs om att vi drar upp sexköpsbranschen i ljuset igen? Gör hela transaktionen fullt laglig, låt alla horor bilda fackförbund och skaffa sexarbetarlicenser (ingår F-skatt?), gör kondomanvändning och månatlig gynekologundersökning avdragsgill (urolog då för er manliga luder) samt inrätta en statlig bordell och förmedlingstjänst.

Hej presto - både sexköpare och sexsäljare betalar skatt, är fullvärdiga medborgare och kostar inte längre samhällsapparaten pengar i form av utredningar och spaningstjänst. Eftersom ett lagligt alternativ finns är det fritt fram att belägga de olagliga alternativen (trerummaren i Årsta fylld med fem trettonåriga ryskor som blivit våldtagna fem gånger om dagen i två år och aldrig fått gå utanför dörren) med ordentligt höga straffsatser - något som tidigare hindrats av argumenten "men min 45-årige handikappade son behöver också sex och närhet och det kan han bara få när han betalar". Nu kan den handikappade sonen gå till ett licensierat luder, och de tonårsimporterande hallickarna kan sättas dit riktigt ordentligt istället.

En legalisering av prostitution skulle även bidra till att ta bort stigmat som är förknippat med sexköp - och ju färre stigman vi har i det här samhället desto större chans är det att vi åstadkommer något, när vi kan prata om det utan att riskera offentligt förlöjligande.

Våldsam avsaknad av ryggrad

I svallvågorna som kom av hon Odellbruttans "konstnärliga installation" på psyket var det ju en Konstfacks-elev till som satte institutionen i blåsväder; den kissnödige lille ligisten som sprejade ner en tunnelbanevagn och orsakade skador för många många tusen kronor i konstens namn, som det så fint kallades. Det blev polisanmälan och utredning såklart, men...

Den är nedlagd nu. På grund av "brist på bevis". Det kan vara den sämsta förklaring till en nedlagd utredning jag hört i hela mitt liv. Snubben har filmat sig själv begå brottet och haft (har säkert fortfarande) för avsikt att offentliggöra filmen som en del av sitt namngivna, icke anonyma avslutningsarbete. Brottet är filmat och personen är namngiven på eget initiativ, en ren bekännelse alltså. Och utredningen läggs ner i brist på bevis? Det är pinsamt. Jag sitter här och skäms.

Har ni, svensk polis och åklagarmyndighet, inte lust att väcka åtal för att ni är rädda för publiciteten, för att ni fått påtryckningar uppifrån, för att det är en känslig politisk fråga som ni inte vill blanda er i - ha då åtminstone så mycket stake att ni erkänner det istället för att gömma er bakom "brist på bevis". Just nu framstår ni allesammans som fegt ängsliga maskar vars bästa delar torkade in på er mammas lår när pappa drog sig ur för sent. Patetiskt.

fredag, maj 1

Nostalgilycka

Alla ni som i likhet med Slick längtar efter de bekymmersfria barndomsdagarna ibland - spring till Pressbyrån! Alldeles nyss hittade jag i ett undangömt litet hörn:
Shake!
Jenka!

Kommer ni ihåg? 50 öre styck kostade de. Med 15 kr i veckopeng fick jag 30 tuggummin, och jag minns hur jag spatserade hem med jättepåsen fylld med tuggummin, övertygad om att jag på något sätt lurat butiken. Så här mycket godis var det liksom inte meningen att man skulle få för 15 kr.
Idag är jag visare vad gäller pengars värde, men smaken av Jenka som exploderade i munnen vid första tuggan gjorde mig vad allt övrigt anbelangar sju år gammal igen. Mitt alldeles egna Madeleine-kaka-moment, en helt vanlig Valborgshelg.