måndag, februari 1

Hela världen är emot mig. Personligen. Bara mig.

Ja, riktigt så illa är det förstås inte. Men rent i allmänhet var denna måndagmorgon rent överjävligt inställd på att psyka ut mig fullständigt:

- Lägenheten osannolikt ostädad. Så ostädad att jag skulle behöva städa för att skicka in en städerska. Har inte vågat titta efter silverfisk i badrummet av rädsla för vad jag ska hitta. Har en lätt panisk känsla i maggropen av att när som helst bli "avslöjad" i stil med samtal från pappa "Hej, jag tänkte låna din skidjacka, inga problem jag har nycklar, jag kan knalla in och hämta dem bara". Blir trött av detta. (Och nej, jag kan fortfarande inte bete mig som en vuxen människa kring mina föräldrar. Kan någon?)

- Snö. Snö. Snö. Det har varit underbart. Men jag är klar nu. Så ohemult klar. Blir trött av detta.

- Efter att ha gått förbi tunnelbanan för att ta pendeln till jobbet möts jag av meddelandet att pendeln inte trafikerar sträckan Stockholm C - Slicks jobb. Istället hänvisas jag till tunnelbanan. Den jag gick förbi för tio minuter sen för att pendeln går snabbare. Orasken till stoppet är att snö blir tyngre när det är lite tö som idag. Den snö som ligger på ledningar etc blir då uppenbarligen så tung att hela skiten rasar ned. SL, för faaaan. Snö. På ledningar. Hur svårt ska det vara? Inkompetenta jävla träsktomtar. Blir trött av detta.

- Tar alltså tåget en station till Stockholms Central, denna illaluktande sörja av griniga pendlare, våta hundar och surt humör. Traskar genom sörjan i kulvertarna till den hatade blå linjen. Linjen som är så avskydd av till och med de övriga tunnelbanorna att den måste ligga tio minuters promenad under jord bort. Är på jobbet två timmar efter att jag startade hemifrån. Resan tar i vanliga fall 45 minuter, dörr till dörr. Blir trött av detta.

- Har tre samtidiga bokningar för kvällen (ingen städning då heller alltså). En rolig. En halvrolig, men i gengäld personligt utvecklande. En utmattande tråkig, själsdödande. Naturligtvis är jag tvingad att välja den själsdödande. Blir trött av detta.

- Inser att körkortet går ut väldigt snart. Måste ta extremt sista-minuten-körkortsfoto på lunchen. Noterar att jag inte har något smink samt att håret ser tunt, stripigt, mössplatt och otvättat ut - alltså tvingad att spendera även de nästföljande tio åren med ett extremförfulande körkortsfoto (förra körkortet: feber, diadem, osminkad, storpolo i fleece (aaaaaah! the horror!) och en distinkt Toker-liknelse). Blir trött av detta.

Så, just idag, bara för att muntra upp mig: Kan Jimmie Åkesson göra ett utspel om islam? Kan viktväktarna i Växjö tänka sig att ha en extra invägning? För mig? Pretty please, with sugar on top?

Inga kommentarer: