Jag har inga problem att hitta argument för att inte yngla av mig. Min biologiska klocka har inte kickat igång alls och min livmoder skrynklar ihop sig i panik när jag ser spädbarn på stan, jag kan inte hålla liv i en krukväxt och ringde mormor för att fråga hur man gör när man kokar potatis (ska den i direkt, som med ris, eller ska den i när det börjar koka, som med pasta? Valid fråga!). Dessutom kan jag inte komma från att livet som mammaledig ter sig outhärdligt tråkigt, och känner jag mig själv rätt skulle jag rymma till Las Vegas vid första bästa tillfälle.
Därför känns det rätt bra att det här med barnhantering blir lite mer jämlikt. Om jag mot förmodan skulle råka bli på smällen med den ännu oidentifierade Mannen I Mitt Liv kan jag rymma till Vegas utan dåligt samvete, trygg i förvissningen om att ungen får käk ändå. Strålande tider!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inlägg
4 kommentarer:
Potatisen ska ligga i från början.
/Morfar
Den där killen verkar seriöst ha tomtar på loftet.
Tack! Nu kan jag åtminstone koka potatis. Det går framåt.
Du kan rymma till Las Vegas ändå. Bröstmjölksersättning kommer nämligen inte från Satan som amningslobbyn hävdar, utan fungerar utmärkt.
Skicka en kommentar