onsdag, september 23

Snackar snacket, går gången

Slick gillar människor som gör sin röst hörd, som står upp mot orättvisor och visar civilkurage. Vem gör inte det? Dessutom ogillar jag aktivt de som gör tvärtom, de som viker undan med blicken när ett gäng ungdomar terroriserar en bunden hund eller sitter tysta när grannskapets rasistsvin vill hindra invandrare från att köpa villa på gatan för att inte "sänka husvärdet". Ni är alla ryggradslösa töntar. Men vad jag tycker spelar mindre roll eftersom det är handling som räknas, inte tanke, och när Slick är inblandad blir det ofta en jäkla massa handling. Mindre tanke.

Scen: Slick, Dirren, Ekonomitjejen och resten av gänget som på regelbunden basis gör livet osäkert på krogen har varit ute och svirat hela kvällen. Kvar på klubben är nu bara Slick och Dirren, ingen av oss med styrfart. Det är dags att runda av, säga hejdå och kliva hemåt. Kön till garderoben är som vanligt kaotisk och är inte ens en kö längre, bara människor som trycker sig framåt och vilt viftar med brickorna. Dirren står vid ena sidan och väntar, Slick vid andra sidan någon meter därifrån.

In genom entrén kliver plötsligt CoolaKillen. Det är en typ Slick känner väl från uppväxten i ghettot - han är aggressiv, känner alla vakter, har ett posse fullt med kusiner och bryllingar som har hans rygg och backar inte för någon. CoolaKillen knuffar och slår sig fram till disken och alla runt omkring ramlar till golvet eller flyttar på sig utan knot - de vill ju inte ha stryk. Alla utom Dirren vill säga, som definitivt inte växt upp i ghettot. Dirren knuffar tillbaka (egentligen: vägrar flytta på sig), vilket såklart gör CoolaKillen rosenrasande. Det läskiga med CoolaKillen och hans gelikar är förstås att smockan som ligger i luften nu lika gärna kan bytas ut mot en stilett eller en pistol helt utan förvarning, vilket alla runt garderoben är väl medvetna om.

Utom Slick då, som är i fyllestadiet "oslagbar och bäst i världen". När jag ser CoolaKillen mucka med Dirren borde jag ha tänkt "Dirren är tre gånger så stor som jag, dubbelt så stor som CoolaKillen, nyktrare än oss båda och man. Han fixar det här fint. Jag är den lägsta existensformen för CoolaKillen (blond tjej), helt utan muskler och på vingliga fylleklackar. Jag borde stanna utanför."

Istället tänkte jag bara: "Rör inte min kompis!" och lät resten gå på reflex. Jag slängde mig mellan Dirren och CoolaKillen (i det här läget var Dirren alltså "täckt" av ett styck skitfull blondin som räckte honom till bröstet, med högklackat. Det måste känts tryggt), knuffade CoolaKillen med båda händerna och skrek med min bästa ghettosvenska:
"Vafan håller du på med, idiot?! Stick härifrån, jävla tönt!".

CoolaKillens min gjorde nästan hela grejen värt det. Medan han stapplade ett par steg bakåt från knuffen registrerades chock och förvåning - var kom blondinen ifrån, varför snackar hon ghettosvenska, och knuffade hon mig just? Sedan återfick han balansen, ögonen svartnade och näven knöts - en ordentlig käftsmäll var på väg, addressat Slick.

I det läget ingrep vakterna. Det är en sak att lappa till en kille som Dirren, en sån händelse går att arkivera under "shit happens", men ingen klubb värd namnet vid Stureplan vill att CoolaKillen ska misshandla en tjej i entrén oavsett hur Cool han är. CoolaKillen blev omringad av vakter, Dirren och Slick eskorterades till sidan och våra jackor hämtades med expressfart. Slutet gott, allting gott.

Ja, jag vet att jag kunde åkt på stryk. Ja, jag vet att han lika gärna kunde dragit kniv. Ja, jag vet att jag näppeligen skulle varit till någon praktisk hjälp för Dirren om det faktiskt blivit slagsmål. Men jag vet också att om jag inte hoppat emellan som en suicidal lämmel hade Dirren säkert åkt på en smäll innan vakterna brydde sig om att ingripa, och att anledningen till att Riccardo Campogiani aldrig blir äldre än 16 år är för att alla tänker, ingen reagerar. Ibland är det läge att göra, inte tänka, och ärligt talat ser jag hellre att CoolaKillen-typerna åker dit för att ha gett mig stryk än jag låter dem gå på nästa tjej, som lika gärna kan vara en ensamstående tvåbarnsmorsa.

Så det så.

5 kommentarer:

Skinkan sa...

Tack! Älskade Slick! Du är underbar!

Anonym sa...

Jag är så stolt över dig!! Både med och utan stilettklackar.

Wicky sa...

Helt rätt handlande ändå. Go girl!

Wilhelm sa...

En pittbull i stilettklackar! Bra Slick

Slick sa...

Thankyaverymuch. Och vet att nästa gång det händer kommer jag vara precis lika reflexstyrd.