Liten, förvirrad och i självsvängning är jag tillbaka i Sverige. Mailkorgen bågnar och jag kan inte se golvet för all smutstvätt, taxfree-sprit och slalompjäxor så kommentarer om Wanja (inte värre än övriga patetiskt skenheliga sossar som hytter åt den giriga högern med ena handen och har den andra djupt nerkörd i skattegodisskålen), anekdoter från de schweiziska after ski-barerna (en strippstång! en skitfull Slick!) och övrigt mer eller mindre intressant får vänta ett par dagar, men en sak måste jag kommentera redan nu:
Malena Ernman.
För i helvete. Er kan man ju inte lämna ensamma en sekund.
* ja. Jag stal konceptet från något gammalt Prankmonkey-inlägg. So sue me.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
Äntligen! Välkommen tillbaka!
Skicka en kommentar